Det är roligt att känna sig duktig och bra för självkänslan att överträffa sig själv, men man måste tillåta sig att misslyckas, säger Aleksander Perski, en av Sveriges främsta stressforskare och chef för Stressmottagningen i Solna som samarbetar med forskare från Karolinska institutet och Stockholms universitet.

Personer som blir utmattade är oftast engagerade människor som brinner för sitt arbete. De strävar efter att allt ska utföras perfekt och behöver ha full kontroll över sin tillvaro.

– En sådan kamp för att bli fullkomlig är dock per definition förlorad. Perfektion finns bara i idéernas värld. Ditt bästa är gott nog. Måste du vara perfektionistisk – se till att det bara gäller utvalda delar av ditt liv, säger Aleksander Perski.

Konstruktiv och osund perfektionism

En konstruktiv perfektionism innebär att man upplever tillfredsställelse och glädje över att nå sina mål, anpassar kraven till situationen, fokuserar på att göra saker rätt och har en avspänd inställning till utmaningar. 

En osund perfektionism präglas av höga ambitioner, en envis drift att prestera, en förlamande självkritik och en ängslan för att göra misstag. Den är en källa till kronisk stress, frustration och missnöje.

– Den som lider av sjuklig perfektionism har orealistiska normer, mål som gäller allt och alltid och en ångestfylld inställning till utmaningar. Hon eller han är oförmögen att uppleva arbetsglädje och det blir svårt att göra val, så perfektionisten förhåller sig lätt passiv på arbetsplatsen, säger Aleksander Perski.

Extrema perfektionister ältar varje liten brist och kan känna skam och skuld över vad deras arbetskamrater kanske tycker och tänker om deras agerande och prestationer. Tvivel och oro för att göra fel kan fördröja arbetet och ett obetydligt misstag få enorma proportioner. Ett felstavat ord i en skrivelse blir en katastrof.

– Personer som driver sig själva så här hårt försöker ofta kompensera för en knagglig självkänsla, säger Aleksander Perski. Det kan också handla om ett inlärt beteende. Föräldrar kan ha överfört sina perfektionistiska drag på barnen. Många som söker hjälp för perfektionism berättar att denna kamp började i tonåren eller till och med i barndomen. Även i dessa fall har det att göra med känslan av egenvärde. För att de ska känna sig duktiga och att de är värda något måste allt de gör vara oantastligt.

Ibland är en neurotisk perfektionism något individen uppfunnit för att hantera sin ångest och få kontroll över sig själv och andra.

– Förutom att perfektionister driver sig till överdrifter, inte förmår skilja stora från små saker och fastnar i det negativa, kan de också lyfta fingret mot sina arbetskamrater, säger Aleksander Perski. Perfektionism kan rymma en rätt hög dos av aggressivitet.

Tål inte kritik

En perfektionist upplevs ofta som störande på arbetsplatsen och blir lätt isolerad. Även om personen beklagar sina tillkortakommanden tål hon eller han ingen kritik.

Som kollega kan man tänka på att perfektionister ofta gör ned nya idéer eftersom de innebär något oprövat, okänt som de inte har kontroll över. Vet man varför en person reagerar som den gör kan man hantera situationen med större förståelse och smidighet.

Osunda perfektionister blir ofta arbetsnarkomaner och kan inte ens vila på semestern – som också kräver strikt planering och organisation.

De kan få sömnproblem, eftersom de tenderar att ligga vakna länge och grubbla över den kommande arbetsdagen och allt de måste hinna med.

Arbetsplatser med obegränsade arbetsuppgifter, där ingen säger stopp och målen inte är tydligt formulerade, är ganska farliga för perfektionister.

Det är viktigt att ge perfektionister klara regler och tydliga arbetsuppgifter, råder Aleksander Perski. Som chef kan man exempelvis poängtera att allt inte handlar om prestation. Det gäller också att se till att personen tar raster, äter lunch och går hem i tid.

Som arbetskamrat kan man hjälpa en perfektionistisk kollega genom att påpeka att det är okej att misslyckas, att alla gör det.

Är det chefen som är perfektionist, var i din kommunikation tydlig kring förväntningar och prioriteringar, och säg ifrån om kraven inte är rimliga med tanke på tid och resurser.

Unga kvinnor ofta drabbade

Dagens framgångs- och prestations­inriktade samhälle kan underblåsa perfektionism.

– Att ställa enorma krav på sig själv och vad du ska kunna prestera är ingen ovanlig livsinställning i dag. Speciellt vanligt är det bland unga kvinnor i karriären, de som jag benämner prestationsprinsessor, säger Aleksander Perski.

En majoritet av dem som söker hjälp vid Stressmottagningen i Solna är unga kvinnor som har hamnat i duktighetsfällan. Många har bara hunnit arbeta i åtta till tio år men har tydliga symptom på utbrändhet, som sömnproblem, magbesvär och trötthet.

– Man kan lära sig mycket om att leva bättre med sin dåliga självkänsla via böcker och internetsajter. Men om det inte hjälper och perfektionismen har börjat ge hälsoproblem bör du söka professionell hjälp, säger Aleksander Perski. Skjut inte på beslutet, ju längre tiden går desto svårare är det att ändra sin grundinställning. Belöningen blir ett mer effektivt liv, som drivs av lust snarare än en ständig kamp för att slippa misslyckas på arbetet och i det privata.