Syntagmatorget nedanför Greklands parlament är mötesplats för många atenare som vill prata bort en stund i vårsolen. Torget är också slutmålet för de demonstrationståg där statstjänstemän och andra offentliganställda under de senaste veckorna visat sitt missnöje med regeringen.

Nu fruktar facken ett andra åtstramningspaket sedan EUs finansministrar skärpt tonen mot premiärminister Giorgos Papandreou. Senast 16 mars måste hans regering visa att den menar allvar med tidigare beslut om att frysa lönerna, införa anställningsstopp, dra tillbaka skattelättnader och höja pensionsåldern.

− Jag har varit med varje gång vi strejkat och demonstrerat. För mig är det en principsak även om jag kanske inte tror att det har så stor effekt, säger Vasso Valsamidou.

Hon jobbar sedan sex år på skattekontoret i Halandri, en kommun med 120 000 invånare strax utanför Aten. Arbetstiden är från halv åtta till tre och hon har fem veckors semester. De som jobbar vid skattekontoren hör till de statsanställda som har bäst betalt, men nu riskerar den disponibla inkomsten att minska med 20 till 25 procent.

Kan förlora 500 euro

− Som värst kan jag få 1 500 euro i plånboken per månad i stället för de   2 000 jag har i dag.   

Vasso Valsamidou har som andra statsanställda en inkomst med flera beståndsdelar. Hennes grundlön efter skatt är 880 euro. Ovanpå på den får hon 1 120 euro i olika påslag. Dessutom får hon två extra grundlöner per år. Den som är gift och har barn får ytterligare tillägg.

Regeringen vill frysa lönen och minska bonusdelen. Tillsammans med de övriga sparåtgärderna kommer det att minska Vasso Valsamidous köpkraft betydligt.

Skattetjänstemännen är automatiskt medlemmar av yrkesförbundet POY-DOY som ingår i de offentliganställdas paraplyorganisation ADEDY. Någon lokal fackklubb finns inte där Vasso Valsamidou arbetar, men hittills har stridsviljan bland de 80 kollegerna varit stor.

De deltog i generalstrejken den 24 februari, även om alla inte gick med i demonstrationståget genom Aten. Tåget samlade cirka 30 000 personer, men tunnades ut när polisen satte in tårgas mot stenkastande ungdomar.

Fruktar nya åtstramningar

På ADEDYs högkvarter några kvarter från Syntagmatorget är förbundets vice ordförande Ilias Vrettakos bekymrad över att regeringen kan komma med ett andra åtstramningspaket för att minska budgetunderskottet. Grekland är den medlemsstat som ligger längst från EUs krav på ett underskott på högst tre procent.

− Det är inte rimligt att de offentliganställda ska behöva betala priset för krisen. Banker och affärsmän har profiterat på krisen, då är det också de som måste bidra till lösningen, säger han.

Ilias Vrettakos konstaterar samtidigt att långt ifrån alla greker slutit upp bakom de offentliganställdas krav och att många visat förståelse för regeringens åtgärder.

− Flera grupper i samhället uppfattar att åtgärderna inte påverkade dem och i vissa fall har de varit fientliga mot oss.

Manos Matsaganis, professor i arbetsmarknadspolitik vid Atens ekonomiska universitet, anser att fackens krav kan skada Greklands ekonomi ytterligare och att den grekiska allmänheten inte har insett hur allvarlig krisen är.

– Pensionernas andel av BNP är redan 12 procent och kostnaden beräknas öka snabbt de närmaste åren, säger han.

Bakom stödet för regeringens sparpaket finns också en utbredd uppfattning att offentliga sektorn är ineffektiv. Enligt Manos Matsaganis är andelen skatt som inte betalas in till staten cirka 25 procent.

Låg skattemoral i Grekland

– Skattemoralen i Grekland är låg, särskilt bland företagen. Men vi drunknar i pappersarbete och hinner inte kontrollera att skatterna betalas in, säger Vasso Valsamidou.

Hon är glad över att ha ett jobb med stor anställningstrygghet, men tycker samtidigt att det är konstigt att hon i princip aldrig kan förlora sin anställning.

– Jag kan dricka kaffe dagarna i ända utan att något händer. I värsta fall blir man förflyttad, säger hon.