Befolkningen rör sig allt mer över nationsgränserna, men de svenska myndigheternas anpassning till de nya förhållandena är ”alltför svag och långsam”. Problemen rör bland andra Försäkringskassan, Verket för högskoleservice, Skatteverket, Migrationsverket och CSN.

Enligt Riksrevsionen får det nationella perspektivet flera allvarliga konsekvenser. Trots att Försäkringskassan 2007 betalade ut 5,2 miljarder kronor till utlandsbosatta personer har myndigheten dålig kunskap om vilka som tar emot bidrag. ”En uppenbar risk med detta är att beslut om ersättning fattas på otillräcklig grund”, skriver riksrevisorerna. Försäkringskassan har också svårt att hantera felaktiga utbetalningar till utlandsboende och kassans fordringar utomlands har fördubblats de senaste fem åren. Bara tio procent av de återbetalningsskyldiga som bor utomlands betalar sina skulder.

Verket för högskoleservice, CSN, de svenska lärosätena och Migrationsverket behöver också anpassa sig till befolkningens rörlighet. Ansökningssystemet till högskolestudier är dåligt på att hantera utländska ansökningar och det finns ”stora risker för felaktiga utbetalningar” av studiemedel vid utlandsstudier. Myndigheternas nationella perspektiv ökar också riskerna för förlorade skatteintäkter, när allt fler flyttar utomlands.

I sin årsrapport kritiserar revisorerna också Sveriges sätt att hantera EU-beslut. Regeringen behöver bli bättre på att analysera och klargöra vilka valmöjligheter som EG-rätten tillåter. Revisorerna anser att regeringen inte tillräckligt analyserar det nationella handlingsutrymmet. Sveriges system med självständiga myndigheter och långtgående delegering ställer stora krav på regeringens styrning, betonar revisorerna. Därför behöver både analysen och ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter klargöras vid varje EU-beslut, anser Riksrevisionen.