I november förra året kom utredningen ”Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning”. Den bygger på EUs direktiv om att all data- och teletrafik ska lagras för att underlätta polisens arbete mot terrorism och annan grov brottslighet. Initiativet till direktivet kom från bland annat Sverige och dåvarande justitieminister Thomas Bodström.

Flera av de myndigheter som svarat på remissen är kritiska till lagförslaget: Skatteverket är emot att regeringen genom en författning ska kunna ändra omfattningen av vilka uppgifter som ska sparas. Sådana beslut bör tas av riksdagen genom lagstiftning, enligt Skatteverket. Samma uppfattning har Justitieombudsmannen, Statskontoret, Brottsförebyggande rådet, Länsrätten i Skåne och Datainspektionen. Även Domstolsverket och Svea Hovrätt ifrågasätter den delen av förslaget.

Flera av remissinstanserna anser att det ska krävas strängare regler för när polisen ska få del av trafikuppgifterna. Om uppgifterna begärs ut med stöd av lagen om elektronisk kommunikation räcker det med att det finns en misstanke om brott, det behöver inte finnas någon misstänkt person. Domstolsverket påpekar att det är viktigt att en domstol prövar om uppgifter ska lämnas till polisen. Det anser också Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Säkerhetspolisen, Säpo, är kritisk till att lagrade trafikuppgifter ska kunna lagras utomlands. ”Detta kan innebära att uppgifter av stor betydelse för rikets säkerhet kan bli åtkomliga i andra länder, utom svenska myndigheters kontroll”, skriver Säpo i sitt remissvar.

Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säpo och Ekobrottsmyndigheten är missnöjda med att utredningen föreslår att trafikuppgifter bara får lagras i ett år. De anser att två år vore bättre.

De teleoperatörer som svarat på remissen anser att staten ska stå för kostnaden för att lagra uppgifterna. De anser inte att det är operatörernas ansvar. Det anser även Stockholms Handelskammare och det statliga bolaget Teracom.

Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2009.